Utbrändhet är ett ord som dyker upp allt oftare, nästan som en del av vår vardag. Men vad är det egentligen som händer i kroppen när man blir utbränd? Det är en process som kan smyga sig på, en känsla av att man inte längre orkar – mentalt, känslomässigt och fysiskt. Det är något jag tror att vi alla kan relatera till på ett eller annat sätt, och det är viktigt att vi pratar om det med den respekt och förståelse som det förtjänar.

När en person blir utbränd handlar det om mycket mer än att bara vara trött. Det är som om hjärnan själv drar i nödbromsen. Kroppen går in i ett tillstånd där stressystemet har varit på högvarv så länge att det till slut inte längre fungerar som det ska. Det börjar ofta med att man känner sig tröttare än vanligt och har svårare att koncentrera sig. Kanske märker man att enkla uppgifter som tidigare gått på rutin nu känns överväldigande. När stressen fortsätter utan tillräcklig återhämtning aktiveras kroppens försvarsmekanismer. Kortisol, det så kallade stresshormonet, flödar genom kroppen under längre perioder, och det får konsekvenser.

Vad händer rent fysiskt? Kroppen är byggd för att hantera kortvarig stress – tänk dig att fly från en fara. Då är kortisolet där för att hjälpa dig att fokusera och mobilisera energi. Men när stressen pågår dag efter dag, månad efter månad, skadas hjärnan. Områden som hippocampus, som ansvarar för minne och inlärning, kan krympa, och det påverkar vår förmåga att tänka klart och komma ihåg saker. Samtidigt påverkas prefrontala cortex, hjärnans chef som hjälper oss att planera och fatta beslut. Det gör att det blir svårare att hålla ihop allt – att balansera jobb, familj och egna behov.

En bok som hjälpt många att förstå hur hjärnan påverkas av både stress och fysisk aktivitet är ”Hjärnstark” av Anders Hansen. Han beskriver på ett insiktsfullt sätt hur motion inte bara är ett sätt att hålla kroppen frisk utan också hjärnan. Fysisk aktivitet hjälper till att motverka de skadliga effekterna av långvarig stress. När vi rör på oss ökar nivåerna av tillväxtfaktorer i hjärnan, som till exempel BDNF (brain-derived neurotrophic factor). Denna molekyl fungerar som ett gödningsmedel för hjärncellerna och hjälper till att reparera och skapa nya kopplingar. Det är som att ge hjärnan en chans att vila och återhämta sig, trots livets alla påfrestningar.

Så vad kan vi göra för att ta hand om oss själva och förhindra att vi hamnar i utbrändhetens grepp? Det första steget är att vara ödmjuk inför våra egna gränser. Att våga lyssna på kroppen när den säger ifrån – att vila är inte att ge upp, det är att ladda om. Att motionera, inte som en prestation utan som en investering i vår mentala hälsa, är en annan nyckel. Precis som Hansen skriver i ”Hjärnstark”, är regelbunden fysisk aktivitet ett av de bästa sätten att hålla både stressnivåer och mentalt välbefinnande i schack.

Kanske är det dags att omvärdera vår syn på vila och återhämtning. I en värld där det känns som att vi ständigt ska vara produktiva, kan vi påminna oss om att pauser inte är ett hinder – de är bränslet som gör att vi kan fortsätta framåt. Hur tar du hand om dig själv i vardagen, och vad gör du för att förebygga stress och utbrändhet? Låt oss diskutera och dela med oss av våra strategier för att stötta varandra i en värld som ibland springer lite för fort.