Andreas Stenberg

Jag trivs bäst när det är lite rörigt.
Inte för rörighetens skull – utan för att jag vet att det alltid går att skapa ordning, riktning och utveckling.
Jag har arbetat länge med människor, lärande och förändring. Ofta där det är som mest komplext, där kraven är höga och tiden knapp. Och jag har lärt mig en sak: det finns nästan alltid en lösning – den behöver bara hittas, testas och justeras.

Jag gillar att se människor växa. Att se en idé tändas i ett arbetslag, en tanke klarna hos en skolledare eller en lärare som plötsligt ser hur AI kan bli en verklig kollega i lärandet.
För mig är utveckling inget projekt, det är ett samtal.

När jag föreläser eller skriver handlar det sällan bara om teknik.
Det handlar om att ta kontroll över situationen – att inte vänta på att något ska hända, utan göra något åt det.
Kanske är det därför jag tycker så mycket om att arbeta med AI.
Med små justeringar, kloka frågor och rätt dialog kan man skapa verklig skillnad – både i arbetssätt och i tankesätt.

Jag tror på enkelhet mitt i komplexiteten.
På att våga släppa det man inte kan påverka just nu och lägga energin på det som faktiskt går att förändra.
Och på att bli lite starkare varje gång man står inför något som verkar för svårt.

Det är samma tänk som i mitt favoritcitat från filmen 13:e krigaren:

“Hur ska jag kunna svinga detta svärd, det är för tungt.”

“Bli starkare.”

Det låter kanske brutalt, men för mig är det ett vackert sätt att se på lärande.
Vi växer när vi gör. Vi lär när vi vågar.
Och ibland behöver man bara en liten knuff i rätt riktning – eller en AI-kollega som hjälper en tänka lite klarare.